Igår kväll var det konsert. Vi satt rakt framför scenen, så vi "såg" ganska bra. Inte för att man egentligen såg så mycket, det var ju ganska långt fram till scenen. Hur som helst, vid vissa tillfällen kändes det som att jag var 16 igen. Förutom att det ibland spelades låtar som jag aldrig hört förut. Men när klassikerna spelades så hade jag ibland god lust att kasta mig ner för trapporna och tränga mig längst fram, i gammal hederlig konsert-anda. Dessutom hade jag glömt hur ofattbart bra låten Masterplan är. Jeez! Det är klart man saknar Bonehead (mmm, Bonehede...), Guigsy och Alan, men man får försöka bortse från det och hoppas att dom har ett bra liv, vad dom nu gör i dag. Barnskötare, lokalvårdare, whatever... :)
Summan av konserten? Mmm, I'm still mad fer it. :)